Weld Witch - Grundmålning enligt ISO 12944

Grundmålat eller Transportskydd? – Skillnaden som påverkar din CE-märkning

May 01, 2026•8 min read

Grundmålat ELLER transportskydd?

- När leverantörer använder begrepp som skapar förvirring

En rapport om skillnaden mellan transportskydd och riktig grundmålning, och varför det spelar roll för kvaliteten i din tillverkningskedja.

Sammanfattning

När stålmaterial levereras från grossister kommer det ofta märkt som ”grundmålat”. Men det som leverantörerna kallar grundmålning är i de allra flesta fall bara ett transportskydd - ett tunt lager färg på 15-20 µm vars enda syfte är att skydda materialet mot ytrost under kortare lagring utomhus och vid transport. ISO 12944-5, standarden för korrosionsskyddssystem på stålkonstruktioner, är tydlig på denna punkt: ett transportskydd (pre-fabrication primer) ska normalt sett inte räknas som en del av färgsystemet och ”should not be considered as a priming coat”. Denna rapport reder ut begreppen och ger praktiska rekommendationer.

1. Transportskydd kontra grundmålning

Scenariot är vanligt: ett tillverkande företag beställer stålbalkar, får dem levererade som ”grundmålade”, svetsar ihop sin konstruktion, målar äver de svetsade områdena på nytt och levererar sedan produkten till kund med CE-märkning som anger att det är grundmålat med 40 µm. Men det som står på följesedeln stämmer inte alltid med verkligheten. Stålverket har oftast bara applicerat en så kallad ”shop primer” - en snabbtorkande beläggning på 15-20 µm som är designad för att hålla några månader, inte årtionden. Vilket gör att om det inte ett ytterligare lager färg appliceras kommer det färdiga färgsystemet inte att leva upp till kraven enligt ISO 12944-5. (Ingen primer i standardens färgsystem understiger 40 µm NDFT* Nominal Dry Film Thickness) ens i de lägsta färgsystemen).

Transportskyddet är ett tunnt lager som gör att det torkar snabbt för att tillåta hantering inom minuter. Det är en praktisk lösning för logistiken - inte för konstruktionens livslånga skydd.

Annex F i ISO 12944-5 definierar ‘’pre-fabrication primers’’ och är tydlig med att dessa appliceras i 15-30 µm, att de ger skydd under en begränsad period, och att de normalt sett inte ska betraktas som en grundmålning i färgsystemet. Standarden anger ordagrant: ”The coat should not (normally) be considered as a priming coat.” Men, om transportskyddet inte avlägsnas utan används som en del av det färdiga färgsystemet så ska det även testas därefter.

2. Hur ett korrosionsskyddssystem är uppbyggt

2.1 De olika delarna

För att förstå varför transportskyddet inte räcker behöver man förstå hur ett riktigt färgsystem är konstruerat. ISO 12944-5 beskriver färgsystem uppbyggda av flera lager där varje skikt har en specifik funktion.

Grundmålningen (primer) är det första skiktet och appliceras direkt på den förbehandlade stålytan. Dess uppgift är att ge vidhäftning mot underlaget och korrosionsskydd. NDFT för en primer ligger typiskt på 40-80 µm enligt tabellerna i standarden.

Mellanskiktet (intermediate coat) används i system med tre eller fler skikt och fungerar främst som barriär mot korrosiva media. Det bygger upp systemets totala tjocklek och är vanligt i miljöer från C3 och uppåt med hög varaktighet/livslängd.

Täckfärgen (topcoat) är det yttersta lagret och bestämmer konstruktionens utseende. Den ger UV-beständighet, färg, glans och kemikalieresistens.

2.2 Skillnaden mellan C2 och C5 i praktiken

Hur många skikt som krävs beror på korrosivitetskategori och önskad varaktighet. För en mild miljö som C2 (låg korrosivitet, exempelvis uppvärmda inomhusmiljöer) kan det räcka med ett enda skikt på 60-100 µm. För C5 (mycket hög korrosivitet, kust- och industrimiljöer) krävs typiskt 3-4 skikt med en total NDFT på 260-360 µm. Ett vanligt C5-system kan bestå av en zinkrik primer på 60-80 µm, ett epoximellanskikt på cirka 120-160 µm, och en polyuretantäckfärg på 50-80 µm.

Jämför detta med transportskyddets (eller som stålgrossister kan benämna det ‘’grundmålning’’) på 15-20 µm. Utan ytterligare åtgärder når det inte ens i närheten av standardens krav.

3. Varför spelar det roll?

För tillverkare som CE-märker enligt EN 1090 är ytbehandlingen en del av dokumentationen. Anger man att konstruktionen är grundmålad när den bara har ett transportskydd är dokumentationen missvisande, med konsekvenser för både livslängd och juridiskt ansvar.

Rent tekniskt ger 15-25 µm inget meningsfullt långsiktigt korrosionsskydd. Så snart konstruktionen exponeras för fukt, temperaturväxlingar eller aggressiv atmosfär bryts det tunna skiktet ned. Ett transportskydd av okänd typ kan också orsaka vidhäftningsproblem vid övermålning.

4. Ytrenhet - en förbisedd faktor

ISO 12944-5 Annex B tabell B.1, anger att kolstål ska förbehandlas till minst Sa 2½ enligt ISO 8501-1, oavsett om primern är zinkrik eller av annan typ. Sa 2½ innebär att ytan efter blästring ska vara fri från synlig olja, fett, smuts, valshud, rost och gamla beläggningar. Om du planerar att nyttja transportskyddet som del av ditt färgsystem måste du kunna verifiera att denna förbehandlingsgrad uppnåddes på stålverket. Kan du inte det bygger du hela färgsystemet på en osäker grund.

ISO 8501-3 (som uppdaterades 2025 och ingår i kravbilden för EN 1090) specificerar förbehandlingsgrader specifikt för svetsar, kanter och övriga ytor. Standarden ställer krav i olika nivåer (P1, P2, P3), och vid exempelvis P2 eller P3 finns krav på att skarpa kanter ska vara rundade eller brutna innan målning. Även detta måste kunna säkerställas om transportskyddet ska ingå i färgsystemet, något som inte alltid är självklart att man kan kontrollera på en redan målad yta.

5. Hur löser man det?

5.1 Kontrollera med leverantörer (stålgrossisten)

Börja med att ställa frågan: Använder ni transportskydd eller riktig grundmålning? De flesta leverantörer använder transportskydd och vet om det. Begär skriftlig information om produkt, skikttjocklek och förbehandling.

5.2 Alternativ 1: Begär riktig grundmålning

Specificera i beställningen att materialet ska levereras med grundmålning i rätt skikttjocklek, exempelvis minst 40 µm epoxiprimer eller 60-80 µm zinkrik primer på blästrad yta enligt Sa 2½. Något som många stålgrossister faktiskt erbjuder som alternativ. Kostar mer, men det gör materialet redo vid leverans för ditt korrosionsskyddssystem.

5.3 Alternativ 2: Komplettera transportskyddet

Är transportskyddet av känd och kompatibel typ kan det gå att lägga på ytterligare primer över det befintliga skiktet. ISO 12944-5 Annex F tabell F.1, visar vilka kombinationer av transportskydd och överliggande primer som är kompatibla. Exempelvis är epoxibaserade transportskydd kompatibla med epoxi- och polyuretanprimers, medan alkydbaserade transportskydd inte är kompatibla med epoxi.

Tabell F.1 ISO 12944-5

5.4 Alternativ 3: Blästra bort och börja om

Om ovan angivna alternativ inte kan uppnås eller utföras är det säkraste alternativet att blästra bort transportskyddet helt och utföra fullständig förbehandling och grundmålning enligt specifikation. Då har du full kontroll över ytrenhet, ytprofil och färgsystem, och all dokumentation blir spårbar.

6. Praktiska tips

Skriv in tydliga krav i beställningen. Vill du ha riktig grundmålning kan det formuleras exempelvis: ”Materialet ska levereras grundmålat med [färgtyp] i minst [XX] µm torr skikttjocklek, applicerat på blästrad yta enligt Sa 2½ (ISO 8501-1). Förbehandlings- och målningsprotokoll ska bifogas vid leverans.”

Tar du istället ansvar för ytbehandlingen själv, tydliggör att leverantörens/stålgrossistens transportskydd INTE ingår i det slutliga färgsystemet. Det kan exempelvis formuleras: "Leverantörens transportskydd ingår ej i det slutliga färgsystemet. Svetsade områden, värmepåverkade zoner och mekaniskt bearbetade ytor är förbehandlade och grundmålade av [ert företagsnamn] med [färgtyp] i minst [XX] µm NDFT. Övriga ytor omfattas av leverantörens transportskydd och ingår ej i företagets grundmålningsåtagande."

7. Varför kallar stålgrossister det för ‘’grundmålat’’?

På engelska görs en tydlig distinktion mellan:

”shop primer” / ”pre-fabrication primer” (transportskydd) och
”primer” / ”priming coat” (grundmålning i ett korrosionsskyddssystem)

ISO 12944-5 använder konsekvent dessa separata begrepp med egna definitioner (3.7 och 3.8). I det svenska språket saknas denna nyans och båda klumpas ihop under begreppet ”grundmålat”.

Orsaken är sannolikt en kombination av tradition och bristande medvetenhet. Det kan också finnas ett kommersiellt intresse att ”grundmålat” låter mer komplett än ”transportskyddat”. Inom träbranschen finns ett parallellt fenomen där träleverantörers UV-skydd förväxlas med fabriksgrundning. Mönstret är detsamma: ett temporärt skydd presenteras som något mer permanent än vad det är.

8. Slutsatser

Många tillverkande företag är inte medvetna om detta (jag var själv omedveten om det förrän nyligen). Med terminologi som är vilseledande gäller det att man grottar ner sig i branschkunskap. Att göra fel är mänskligt och om man kunnat ALLT hade livet nog varit väldigt händelselöst och tråkigt. Men när man väl känner till skillnaden har man också ett ansvar att agera. Lösningen behöver inte vara komplicerad: ställ frågan till leverantören, välj en tydlig strategi för ytbehandlingen, och dokumentera vad som faktiskt är gjort.

Här är länk till några leverantörer där man kan läsa om hur dem levererar sitt grundmaterial:

TIBNOR: https://www.tibnor.se/bearbetning/malning
STENA STÅL: https://www.stenastal.se/vad-vi-erbjuder/bearbetning-service/bearbetning-handelsstal/
BE GROUP: https://www.begroup.se/produktionsservice/blastring-malning

*NDFT (Nominal Dry Film Thickness) är den specificerade torra skikttjocklek som ett enskilt färgskikt eller ett helt färgsystem ska uppnå efter härdning/torkning. Det är det värde man mäter mot vid kontroll med skikttjockleksmätare.

Referenser

Standarder:

SS-EN ISO 12944-4:2017: Färg och lack – Korrosionsskydd av stålkonstruktioner genom målning – Del 4: Typer av ytor och förbehandling
SS-EN ISO 12944-5:2019: Färg och lack – Korrosionsskydd av stålkonstruktioner genom målning – Del 5: Rostskyddssystem
SS-EN ISO 12944 (delar 1–9): Komplett standardserie för korrosionsskydd
SS-EN ISO 8501-1:2007: Ytrenhet – rostgrader och förbehandlingsgrader
SS-ISO 8501-3:2025: Förbehandlingsgrader för svetsar, kanter och defektområden
SS-EN 1090: Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner

Produktdatablad och branshkällor: